För barn
och unga

Så kan du som barn få hjälp

Det finns många olika anledningar till att du som barn bor i familjehem. Om socialtjänsten i din kommun ser att du far illa hemma kan de hjälpa till på olika sätt. Ibland ser socialtjänsten att det bästa för dig är att flytta till ett familjehem. Ett familjehem är en familj som välkomnar dig som inte kan bo hemma hos dina föräldrar att bo hos dem. En del barn bor i familjehem en kort tid, andra bor längre och en del bor där tills de flyttar hemifrån.

Familjehem i fokus utreder och utbildar familjehem

Innan familjehemmet får välkomna dig till sin familj ska de utredas och få utbildning kring vad som är viktigt att veta när man är familjehem. När ett familjehem har valt att bli familjehem via Familjehem i Fokus kommer en familjehemskonsulent hem till dem och hjälper dem att vara ett så bra familjehem som de kan.

Kontakt med föräldrar

När du bor i familjehem är det socialtjänsten, ibland tillsammans med dig, som bestämmer hur kontakten mellan dig och dina föräldrar ska se ut. Det vanligaste är att barnet och föräldrarna träffas regelbundet och har telefonkontakt, mejlar eller skickar brev. Det kan finnas olika skäl till att socialtjänsten inte anser att barn och föräldrar ska någon kontakt under en kortare eller längre tid.

Om du vill veta mer om hur det är att bo i familjehem eller om du redan bor i familjehem och har frågor kan du kontakta Socialstyrelsen på telefonnummer 020 – 120 06 06  eller beratta@socialstyrelsen.se

Behöver du prata med en vuxen?

Ibland behöver man som barn eller ungdom en vuxen att prata med om saker som känns tunga och jobbiga. Det spelar egentligen ingen roll vem det är, bara det är en vuxen som du litar på och som kan hjälpa dig. Det kan vara någons förälder, din fotbollstränare eller kanske en fritidspedagog. I skolan finns lärare, skolsköterska, skolkurator eller psykolog som alla har stor erfarenhet av att hjälpa barn och ungdomar.

Känner du ändå att du inte har någon att vända dig till, kan du höra av dig till någon av följande:

Bris – Barnens Rätt i Samhället

Telefonnummer 116 111 eller www.bris.se

På Bris jobbar vuxna som är vana att hjälpa barn och unga. De har tystnadsplikt och får alltså inte säga något till någon om dig. Samtalet är gratis och syns inte på telefonräkningen, så du behöver inte vara rädd att bli avslöjad. Du kan också skriva till en vuxen anonymt – vilket betyder att du inte behöver säga vem du är –  på BRIS-mejlen eller BRIS-chatten.

Jourhavande kompis

Telefonnummer 020 – 222 444 eller www.rkuf.se

Hit kan du ringa när du behöver prata med någon kvällstid. Jourhavande kompis har öppet de flesta kvällar och du ringer anonymt, vilket betyder att du inte behöver säga vem du är.

Barnombudsmannen

Telefonnummer 020 – 23 10 10 eller www.barnombudsmannen.se

Telefontid: måndag till fredag kl 09.00 – 15.00. Lunchstängt kl 12.00 – 13.00.

Alla barn och vuxna som tar kontakt har rätt att vara anonyma, vilket betyder att du inte behöver säga vem du är. Men om de får veta att ett barn far illa måste de anmäla det till socialtjänsten. Telefonnumret är gratis att ringa och samtalet syns inte på telefonräkningen.

Socialtjänsten

Om du känner att du inte får det stöd och hjälp du behöver få av dina föräldrar kan du kontakta socialtjänsten. Telefonnumret hittar du på nätet, under din kommun – be att få bli kopplad till någon som har hand om barn och familjer. En av socialtjänstens viktigaste uppgifter är att hjälpa unga människor som har det svårt hemma. De kommer att försöka prata med dina föräldrar och hitta en lösning på att du ska må bättre.

Om din situation är akut – Ring 112

Om du känner att du måste prata med någon snabbt, oavsett vad klockan är – ring 112 och berätta vad som hänt! Personen som svarar på SOS-centralen kommer att skicka dig och ditt samtal vidare till någon som kan hjälpa dig omedelbart.

Barns rättigheter och barnkonventionen

Det finns något som kallas för Barnkonventionen. Den innehåller 54 regler – så kallade artiklar – som ska skydda barns rättigheter. Målet med Barnkonventionen är att barn och ungdomar upp till 18 år i hela världen ska må och leva så bra som möjligt. Alla 54 regler är lika viktiga, men några kanske känns lite extra viktiga. En del av innehållet i fyra av dem hittar du här:

Artikel 2:

Handlar om att reglerna gäller för alla barn. Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli illa behandlade. Hudfärg på barnet och barnets föräldrar ska inte ha någon betydelse. Det ska inte spela någon roll om barnet är flicka eller pojke, vilket språk som talas, vilken religion barnet har, om barnet har funktionshinder eller om barnet är rikt eller fattigt.

Artikel 3:

Handlar om barnets bästa. Politiker, myndigheter och domstolar ska alltid tänka på vad som är bäst för barn när de bestämmer sådant som gäller barn. Barnets bästa ska alltid tänkas på först och främst. Ibland kan det kännas som om det ändå inte är så – men politiker och andra myndighetspersoner måste alltid kunna bevisa att de tänkt på barnets bästa i de beslut de tar.

Artikel 6:

Handlar om barnets rätt till liv och utveckling. Det betyder att länderna ska se till att barn inte blir dödade i krig och att de inte dör av sjukdomar för att de inte får vård och mediciner när de är sjuka. De ska se till att barnen får en trygg barndom i ett kärleksfullt hem, att de får tillräckligt med mat, att de får gå i skolan och att de får tid till att leka och bara vara barn.

Artikel 12:

Handlar om att vuxna ska lyssna på barn. Till exempel om mamma och pappa ska skilja sig och inte kan komma överens om var barnet ska bo. Då ska domstolen också lyssna på vad barnet vill. Det kan också handla om att lärare i skolan frågar barnen vad de tycker innan de bestämmer något eller att en politiker frågar barn hur kommunen ska använda sina pengar bäst.

Här kan du läsa mer om Barnkonventionen.